Om Karins sömnadsintresse genom åren
För Karins blev syslöjden i skolan helt avgörande för hennes sömnadsintresse. Hon hade förmånen att få en superbra lärarinna som verkligen lärde henne att sy. I skolans slöjdsal fanns det många fina symaskiner att sy på men i Karin Nerblads hem var det helt andra villkor som gällde. Där var det ”bara” en gammal trampmaskin som stod till buds. Inte gjorde hon några sura miner för det. Nä, tvärt om…jag hörde bara kärlek och värme när hon pratade om den fina, gamla trampsymaskinen från Husqvarna. Karin verkade känna någon sorts samhörighet med sin farmor när hon sydde på den gamla klenoden. Hon hade hört sin far och en faster berätta, om hennes farmors fantastiska syförmåga, under hela uppväxten. På 20-, 30-, och 40-talet sydde farmodern precis allt. Dessutom var hon en hejare på att återbruka som många andra på den tiden för det var ju nödvändigt. Till exempel så vände hon ut och in på gamla slitna kostymer och sydde nya plagg med avigsidan utåt. Snacka om återbruk!
Karin sydde precis allt under ungdomsåren
Det var bristen på pengar som drev på Karins spirande sömnadsintresse, precis som för många andra som jag har pratat med. För att få dom kläder hon ville ha, i slutet på 60-talet, så måste hon helt enkelt sy dom själv. Så enkelt var det bara… Karin berättar att hon sydde ganska enkla modeller. Istället för variationer av modellerna så sydde hon många olikfärgade plagg efter samma mönster. När hon tänker efter så har hon ingen aning om många olika minikjolar som hängde i hennes garderob egentligen. Karin kommer också ihåg när hon sydde de där supermoderna, lågt skurna byxorna med kraftigt utsvängda benslut. Och allt, allt, allt syddes på den gamla antiksymaskinen. Till och med den egna bröllopsklänningen är sydd på den! Det är minsann inte många som kan skryta med en sådan bedrift i dessa dagar…
Fick en ny symaskin i bröllopspresent
Tänk vilken glädje, hon kände, när hon fick en symaskin i bröllopspresent av sin mor och far. När Karin lite senare hade fått sin lilla dotter så sydde hon precis allt till henne. Men när hennes dotter började skolan så flöt allt ut i sanden. Alltså de mer intensiva sömnadsprojekten. Karin har ändå sytt och återbrukat så där till ”vardags” genom åren. Hon har lagt upp gardiner, sytt fodral och lagat behövande kläder lite då och då. Men absolut inte som förr…
Karins sömnadsintresse har åter börjat spira
Den sista tiden har hon börjat känna en spirande sylust igen. Den inspirerade känslan är tillbaka men oj så ringrostig och ovan hon känner sig! Men här har Karin sytt en jättefint fodral, med små fickor för nycklar, till sin yogamatta.
En dunjacka med helt utslitna ärmslut återbrukade Karin och sydde om till en praktisk dunväst. De närmaste planerna som hon har är att prova återskapa de här skjortorna på gammalt sätt. Då vände man på de slitna kragarna och lagade kanterna på manschetterna för att förlänga användningstiden på dem. En dunjacka med helt utslitna ärmslut återbrukade Karin och sydde om till en praktisk dunväst.
De närmaste planerna som hon har är att prova återskapa de här skjortorna på gammalt sätt. Då vände man på de slitna kragarna och lagade kanterna på manschetterna för att förlänga användningstiden på dem.
Ja, nog verkar det som att Karin kommit igång med sina syprojekt alltid!
[mailerlite_form form_id=5]
