Lena Nilsson – CoolaStilen Grandma
– sömnadsinfluencer, designer av textilt återbruk och sömmerska
Jag har sytt, stickat och virkat så länge jag kan minnas. Mina första ”coola plagg” skapade jag av gamla kläder, upprivna tröjor och restgarner – långt innan det blev trendigt. Så började min resa. Intresset växte och drömmen om att bli designer ledde till att jag utbildade mig till sömmerska.
Min första kunder var dockorna Barbie och Ken. Jag var 9 år och sydde fina kläder till dem båda. Sedan dess har jag sytt, stickat eller virkat nästan varje dag.
Som tonåring sydde jag många av mina unika och personliga kläder. Jag var också en tidig ”secondhand-shoppare” vilket var ovanligt på den tiden. Och senare, när jag var lite äldre och mina barn kom – sydde jag det mesta som de behövde. Allt från mjukiskläder till handskar och tjocka vinteroveraller lämnade mitt syrum under de åren. Till stor del handlade det om pengar men känslan att kunna sy kläder till dem var den största glädjen.
Idag är det roligaste jag vet att få inspirera och hjälpa dig lyckas med dina kreativa syprojekt! Det gör jag som sömnadsinfluencer CoolaStilen Grandma.
Du har säkert redan märkt hur allt fler personer klär sig i sin egen, unika stil utanför det etablerade modet. Just nu växer en ny klädkultur fram med secondhand, recycle och textilt återbruk i fokus. På sociala medier ser vi allt fler som lagar, syr om och ger sina kläder nytt liv.
Häng med du också – nu syr vi framtiden…
Du ser en del av mina färdigställda textila återbruksprojekt och kan ta del av historien bakom en del av dem på sidan Textilt Återbruk
Jag skickar gärna till dig om du är intresserad av att köpa något som du hittat här i fotogalleriet eller på min sida @coolastilen.grandma på Instagram.
Passion för återbruk
Min passion är att utgå ifrån och använda gamla kläder tillsammans med andra textila material. Jag har ofta en inre bild av hur ett plagg ska se ut när jag skapar och syr. Den stora utmaningen blir sen att hitta kompletterande material där färg- och mönsterblandningar stämmer in. Designprocessen pågår hela tiden medan det unika klädesplagget växer fram.
Detsamma gäller mina stickade och virkade klädprojekt. Då utgår jag mest ifrån återbrukade garner från upprivna handgjorda plagg, ”loppade” garner från secondhand och egna restgarner som jag använder. Att återbruka garn från tidigare handgjorda plagg är en rätt långsam procedur men väl värt besväret, tycker jag. Garnet nystas upp i samband med upprivningen och lindas sen i härvor innan tvätt och lufttorkning. Å Vips! Garnet är klart för nya stick- eller virkprojekt.
Nog händer det att jag syr eller handarbetar med nyköpta material vissa gånger. Särskilt vid större arbeten men det kan även vara så när modell eller vissa skärningar är särskilt viktiga. Men även vid de tillfällena så kollar jag först upp vad jag kan hitta i secondhand-butikerna för det finns gott om fina inlämnade material att hitta där. Och även då hamnar mina inköp under rubriken textilt återbruk.
Ett ständigt ökande lager…
Jag har samlat på mig gamla kläder, skinnjackor, pälsar, tyger och massor av annat material genom åren. Några äldre kvinnor, som har velat rensa upp i sina lager inför flytt till mindre bostad, har skänkt sina fina tyger till mig. Jag har också ärvt tyger och garner av mina händiga mostrar.
Trots att jag ständigt syr, stickar och virkar av mitt älskade sk ”Centrallager” så växer det konstigt nog.
Ett vanligt dilemma för sy-entusiaster har jag hört! 🤣
Från Barbie till Algots Nord
Med återbrukade gamla tant-kläder och andra material fick jag fart på mina sykunskaper redan i unga år. Mamma gav mig tillgång till tygrester så jag kunde börja sy. Först till Barbie- och Ken-dockorna och några år senare till mig själv.
Jag gjorde, det för mig självklara, valet att gå gymnasielinjen Beklädnadstekniska för att utbilda mig till dräktsömmerska. Därefter jobbade jag en period som industrisömmerska på Algots Nord. Det var den stora etableringssatsningen för kvinnor i Norrland på 70-talet. Något år senare startade jag mitt första företag genom att köpa en textilaffär på min hemort i Skelleftehamn. Affären som jag hade i tre år fick heta Lenas Stuv & Textil. Efter många år med barnafödande och annan karriär som leg. sjukgymnast började jag ägna min tid åt min passion att skapa och sy kläder igen.
Och på den vägen är det fortfarande.
Om Antika Syfabriken
– jag hälsar dig välkommen in i min syateljé!
Den antika delen består av några trampsymaskiner och en gammal skomakarmaskin, med sina skoläster av trä, från tidigt 1900-tal.
På ett stort bord, med plats för flera personer, samsas alla symaskinerna; både de gamla och moderna. För att få bra med plats för tygerna när mönsterdelarna ska klippas ut finns ett rejält höj- och sänkbart bord. Och trevligt nog så fungerar samma bord utmärkt som fikaplats för flera personer samtidigt.
Bakom en fejk-vägg, bestående av ett stort vitrinskåp, finns mitt älskade sk. ”Centrallager. Där ligger alla tyger och allt annat återbruksmaterial på hyllor och i boxar. Garnerna lagras belysta, bakom glasdörrar, inne i vitrinskåpet.
Lite kuriosa:
När vi köpte vårt hus för många år sedan var gårdshuset, där jag nu har min syateljé, en gäststuga hos den förra ägaren. Vi fick också veta att han faktiskt byggde det hela för att ha som ett djurstall för sina tjurar.